Rektorsbloggen

Rektorsbloggen


Maj 2021


Vi står inför den sista hela månaden av läsåret. Läsåret slutar den 11 juni och under normala förhållanden brukar vi ha redovisningar från alla kurser och en del andra evenemang. Hur det blir i år är lite svårare att säga just nu. I vilket fall blir det en mer återhållsam avslutning på läsåret. Vi återkommer med information så snart terminsavslutningen är färdigplanerad.


Vi hoppas alla att läget kommer att vara bättre när höstterminen startar och att vi då kan ses på plats i alla kurser. Vaccinationerna är i full gång och förhoppningsvis har alla blivit vaccinerade i augusti. Men det gäller att hålla ut ett litet tag till och inte slappna av för tidigt. Det vore ju synd om det kommer ett bakslag när vi är så nära att se ett slut på det här.


Vad som trots allt är glädjande är att skolan växer sakta men säkert även under dessa omständigheter. Det är ett stadigt tillflöde av ansökningar som också vittnar om att det sprids ett positivt rykte om vår folkhögskola.


Under april blev det bara plats för ett seminarium. Den 16 april föreläste Claes Peter Hellwig om post-episkt drama. Föreläsningen handlade om dramats funktion och roll i en förändrad värld, vilken typ av uttryck och former dramat kan utveckla för att förhålla sig till samtidens brännande frågor.


Under maj månad planerar vi två seminarier och i början av juni blir det förhoppningsvis ett seminarium i samverkan mellan Teatermaskinen, Kulturreservatets folkhögskola och Uppsala universitet. Seminariet ingår i projektet ”Hon och han som försvann”, finansierat av Statens kulturråd, och utgår från en pjäs som väcker frågor kring det samtida västerlandets identitetskris. Mer information om detta seminarium kommer så fort datum och tid är satta.


Håll utkik efter seminarieutskicken för att inte missa något seminarium.


---


April 2021


Jag vill önska Glad Påsk till alla deltagare, kollegor och övriga som följer oss.


Eftersom vi håller på med folkbildning kan det väl vara på plats att fundera på vad det är vi egentligen firar. Vad de flesta känner till är väl att påsken är den största högtiden inom kristendomen. Den firas till minne av Jesu död och uppståndelse. För de som är kristna innebär det att Jesus dog för människornas synder och har gett människan hopp om förlåtelse och ett evigt liv. Den kristna påsken ligger ju också nära den judiska påsken, som firades till minne av uttåget ur Egypten. Jesu sista dagar i Jerusalem sammanfaller ju också med denna judiska högtid. Islam har ingen direkt motsvarighet till den kristna påsken och den judiska pesach, som den heter, men det finns vissa likheter mellan fasteperioden som föregår påsk och ramadan som ju är en fasteperiod som avslutas med en sammankomst eller fest.


I Sverige, som är ett av de minst religiösa länderna i världen, firar nog många påsk utan att grubbla över dess religiösa innebörd. I Sverige firades under samma årstid vårblot långt innan kristendomen kom, och för många är nog påsken ett slags vårblot fortfarande.


Traditionen att måla och äta massor av ägg under påsken t.ex. går tillbaka till förkristna traditioner. Ägg är en gammal symbol för livets återfödelse under våren, men fick nog ett uppsving på grund av det religiösa påbudet att fasta 40 dagar innan påsken, då man samlade på sig enorma mängder ägg på gårdarna.


Påskharen är en annan påsktradition utan direkt religiös anknytning. Haren förknippas med vårens ankomst och jordens fruktbarhet. Det är harens enorma fortplantningsförmåga som gör den till en symbol för överflöd och fruktsamhet. Eftersom både haren och äggen har blivit symboler för vårens fruktbarhet har de efter hand kommit att kopplas ihop. Ganska länge trodde små barn att haren, eller påskharen som den brukar kallas, värpte ägg. En teori om påskharens ursprung är att den har kopplats samman med häxornas mjölkhare. Häxorna använde olika väsen, bl.a. harar, för att stjäla mjölk från gårdarna. Fördelen var att den var så snabb att husfolket inte hann se den. Mjölkharen, eller bjäran som den hette, omtalas i häxprocessernas protokoll så sent som under 1600-talet. I tysk och nordisk tradition har man låtit påskharen placera ut påskägg fyllda med godis till barn som har varit snälla, och som barnen får leta efter.


En annan hednisk tradition som fortfarande lever kvar i Sverige och Finland är att barn klär ut sig till påskkärringar och knackar på hos grannar för att be om godis – en tradition som påminner om Halloween. Påskkärringen är enligt gammal svensk folktro en häxa som flyger på kvast till Blåkulla på skärtorsdagen för att sedan återvända på påskdagen. Ordet Blåkulla kommer troligen från det tyska Blocksberg, som enligt legenden var djävulens hemvist. Häxan brukade också röva med sig små barn till Blåkulla, som skulle värvas till Satans tjänst. I svenska häxprocesser kunde kvinnor som anklagades för att vara häxor också åtalas för barnarov och så sent som under mitten av 1800-talet finns det dokumenterat att mer än 80 personer från Mockfjärd med omnejd har vittnat om de hade varit på Blåkulla.


Vår tradition att ta in påskris och pynta det har en smärtsam historia. Förr i tiden rispiskade man varandra på långfredagen i stora delar av Sverige, för att påminna om Jesu lidande på korset. Risningen skedde ofta på morgonen eller natten, och den som gick upp först kunde piska dem som låg kvar i sängen. Även under fastan slog man varandra med ris för ”bot och bättring”, och troligen är det ungefär vid samma tid som seden att pynta riset med fjädrar kommer. Så tidigt på året hade blommor inte hunnit slå ut, och det pyntade riset gav hemmet lite skönhet och prakt.


Slutligen kan vi fundera lite på varför påsken kallas Easter i engelskspråkiga länder och Ostern i Tyskland. Ēostre eller Ostara skall enligt vissa källor ha varit en förkristen fruktbarhetsgudinna som firades under vårmånaden april – april hade namnet "Eosturmonath" i Northumberland under 600-talet e.kr. Men så mycket mer vet man inte om denna fruktbarhetgudinna och varför hon har gett namn åt påsken i den anglosaxiska världen och i Tyskland


Våra helgtraditioner är som synes ett hopkok av folktro, historiska och religiösa traditioner och det kan vara svårt att veta vad som är vad. Men oavsett om man firar påsk eller inte, oavsett varför man firar påsk och oavsett vad man tror på eller inte, så lever traditionen med påsklov kvar. I vilket fall blir påsklovet en tid för återhämtning och att i bästa fall njuta av våren och ljuset.


Och jag vill med denna lilla överblick önska alla våra deltagare och lärare en riktigt skön påsk.


---


Mars 2021


Allmän kurs, Att göra scenkonst, Bygga by och seminarieserien fungerar relativt väl trots pandemin, det fungerar lite sämre med musik och författarskola under de här förhållandena, men vi hoppas på platsförlagd utbildning på alla kurser fr.o.m. höstterminens start – och med massor av nya deltagare. I att göra scenkonst och ev. vår inspirationskurs planerar vi att börja med delvis platsförlagd undervisning redan under mars, eftersom de går att genomföra på säkert sätt.


Under februari genomförde vi två fredagsseminarier, ett om dramats historia som behandlade det antika dramat och ett seminarium med medieforskaren Mats Hyvönen om lokalpressens funktion, bl.a. med exempel från mediebevakningen av Skinnskatteberg. Seminarierna har haft relativt många deltagare trots att de sker digitalt. Dessutom deltog flera från folkhögskolan i det av Offensiv folkbildning arrangerade seminariet om asylrätt och de ensamkommandes situation den 16 februari.

Under mars månad planerar vi tre seminarier. Den 12 mars blir det ett andra seminarium om dramats historia och funktion; den 19 mars kommer Berit Engman tala om manusskrivande med utgångspunkt i en av hennes monologer och den 26 mars kommer jag att presentera forskningsprojektet Insatt eller utsatt i Bergslagen. Håll utkik efter seminarieinbjudningar på e-mail och i sociala medier.


Som jag tidigare sagt är det glädjande att antalet deltagare ökar på folkhögskolan, mindre roligt är att statsbidragen för år 2021 blir mindre än prognosen, men vi är vana att ta oss fram med snål budget.

Avslutningsvis vill jag hälsa Elinor Hållén välkommen till lärarlaget. Elinor jobbar som vikarie på Allmän kurs fr.o.m. 1 mars fram till sommaren.


---


Februari 2021


Nu lanserar vi en månadsbulletin för Kulturreservatets folkhögskola. Här har vi tänkt att samla, nyheter, information och upplysningar, om och kring folkhögskolan och på sikt också ha bilder, reportage, debattinlägg och krönikor. Det är en bulletin som börjar lite sparsamt men som efterhand kommer att finna sin form. Det kommer att bli möjligt att skicka in bilder och material, medverka med betraktelser eller rapporter, kanske publicera en berättelse eller dikt. Bulletinen kommer dock inte att bli ett organ för olika särintressen, eller opinionsbildning, frånsett debatten om folkbildningen och folkbildningens situation.


Vad gäller folkhögskolans verksamhet just nu ser vi tyvärr ännu ingen lättnad i pandemin. Många av oss är sugna på att komma igång på plats, men vi får ha lite tålamod ännu en tid. Trots pandemin pågår mycket av vår verksamhet för fullt. Kursen Att göra scenkonst har kommit igång och fungerar bra. Här vill vi gärna ha fler sökande.


Våra fredagsseminarier har också kommit igång. Med hjälp av Zoom kommer vi att försöka hålla minst ett seminarium varannan vecka. Vi hade premiär redan den 22 januari då vår kollega Berit Engman föreläste utifrån rubriken ”Att söka och skriva manus utifrån ett tema”. Hon berättade om bakgrunden och tillblivelsen av fyra pjäser vilket väckte livliga diskussioner. Webinaret var välbesökt och gav mersmak. Under februari månad planeras tre seminarier (se nedan). Under februari har vi också ett externt seminarium arrangerat av Färnebo folkhögskola och Offensiv folkbildning där deltagare och lärare från vår skola kan delta, se nedan.

Jag kan också meddela att folkhögskolan har tilldelats 10-12 SMF-platser (Studiemotiverande folkhögskolekurs) för vårterminen, där kursstart planeras till den 8 mars. Den kursen är dock helt beroende av att individer anvisas denna kurs från Arbetsförmedlingen.


---


14 januari 2021


Varmt välkomna till vårterminen på Kulturreservatets folkhögskola!

 

Vi inleder terminen med distansundervisning tills vidare – mer information får du som deltagare från respektive kurslärare.


Från och med denna termin sjösätter vi den nya kursen "Att göra scenkonst". I stället för att skjuta fram kursstart antar vi utmaningen att inleda en scenkonstkurs på distans, men hoppas kunna gå över till platsförlagd undervisning i mars. Antagning till kursen är öppen under hela januari.


Vi kommer också att försöka genomföra vårens seminarieserie, även om det kommer att bli i form av webbinarier så länge det är nödvändigt. Schema för vårens öppna seminarieserie kommer att läggas ut månadsvis – håll utkik!


Har ni frågor och funderingar så kom ihåg att ni kan kontakta mig, framförallt vad gäller folkhögskoleövergripande frågor. När det gäller mer praktiska frågor kring antagning, CSN, studieformer etc kan ni kontakta studierektor Anders Olsson: anders@kulturreservatetsfhs.se 073-030 37 60

 

Du vet väl om att Kulturreservatets folkhögskola erbjuder distansstudier såväl på grundskole- som gymnasienivå? Du kan läsa en hel kurs eller komplettera ämnen du behöver. Efter fullgjorda studier uppnår du gymnasie- eller högskolebehörighet. Du kan bedriva dina studier på del- eller heltid. Läs gärna mer om vårt kursutbud på folkhogskola.nu


--- 


18 december 2020


Året 2020 har präglats av Covid-pandemin. Det har inneburit ändrade rutiner och undervisningsformer under senare delarna av såväl vårterminen som höstterminen. Trots dessa prövningar har folkhögskolan vuxit och utvecklats under året. Vid årets början hade vi ungefär 25 heltidsstuderande och när vi närmar oss årets slut har vi ca 44 heltidsstuderande. Det fullständiga antalet deltagare är betydligt större eftersom många läser på halvtid eller kvartstid. Under året har framförallt Allmän kurs vuxit och vi är efter årsskiftet redo att sjösätta långkursen Att göra scenkonst. På grund av pandemin är det naturligtvis svårt att arrangera och rekrytera till en kurs som kräver fysisk närvaro och fysisk närhet, men genom att lägga om årsplaneringen, hoppas vi kunna genomföra den, med alla planerade moment. Att göra scenkonst utmärker sig genom att innefatta de flesta delar av scenkonsten (alltifrån att skriva för scenen, skådespeleri och regi till scenografi, ljud, ljus och produktionskunskaper).


Folkhögskolan har också börjat profilera sig genom sin öppna seminarieverksamhet. Våra fredagsseminarier håller på att utvecklas till en rural tankesmedja som gör avtryck långt utanför folkhögskolans väggar. Här har allmänheten möjlighet att avgiftsfritt lyssna till namnkunniga föreläsare, men också att delta i ett debatt- och diskussionsforum där alla är välkomna. Vår önskan är att våra fredagsseminarier ska vara en angelägenhet för hela regionen där samtidens brännande frågor kring kultur, samhälle, landsbygden och världen kan diskuteras öppet och fritt.

Kulturreservatets folkhögskola är nu inne på sitt andra år på resan fram till en helt självständig skola år 2022. Bortsett från de hinder som covid utgör fungerar undervisningen bra och deltagarantalet ökar stadigt. Under det kommande året kommer vi att satsa rejält på att förstärka infrastruktur och administration, för att vara redo att vara helt självförvaltande.


Vårt kursutbud ligger fast tillsvidare. Förutom Att göra scenkonst och Allmän kurs erbjuder vi en landsbygdsutvecklingskurs, Bygga by, en Författarskola och Musik. I takt med att skolan växer kan fler kurser bli aktuella.


Med denna lilla verksamhetsrapport vill KFHS förmedla en önskan om en God Jul, en Trevlig Helg och inte minst en förhoppning om ett Gott Nytt År.

 

Michael Gustavsson

Rektor, Kulturreservatets folkhögskola