Startsida

AKTUELLT

21-02-10

KULTURRESERVATETS FOLKHÖGSKOLA LANSERAR EN MÅNADSBULLETIN.

Här samlas nyheter, information och upplysningar, om och kring folkhögskolan.


Prenumerera på Månadsbulletinen genom att klicka här.

21-02-09

KULTURRESERVATETS FOLKHÖGSKOLA TIPSAR

Rätt att stanna! Ett webinarium om asylrätt och de ensamkommandes situation.


Ett seminarium arrangerat av Offensiv folkbildning och Färnebo folkhögskola. Information och anmälan, www.offensivfolkbildning.se

21-01-11

VÄLKOMMEN TILL VÅRTERMINEN PÅ KULTURRESERVATETS FOLKHÖGSKOLA

Vårterminen inleds 11 januari 2020. Information inför kursstarten skickas ut av respektive kurslärare.


20-12-18

ÖPPETTIDER JUL & NYÅR

Skolan stänger efter den 18 december och öppnar åter den 11 januari.


Rektor och studierektor är tillgängliga fram t.o.m. 22 december 2020 och fr.o.m. 7 januari 2021.


20-11-18

INSTÄLLD

SEMINARIESERIE

På grund av de skärpta lokala allmänna råden för Västmanlands län angående Corona-viruset kommer de planerade fredagsseminarierna att ställas in resten av höstterminen.


De skärpta restriktionerna hittar du i sin helhet på Region Västmanlands hemsida: www.regionvastmanland.se


20-11-18

Anmäl dig till vårens kurser!

Läs mer under fliken Kurser.

20-11-18

Behöver du boende inför vårens kursstart?

Klicka här för att komma till vår boendekatalog.


20-04-24 

NY KURS! ATT GÖRA SCENKONST.

Information och schema för scenkonstkursen finner du här.

KULTURRESERVATETS
FOLKHÖGSKOLA

April 2021


REKTOR HAR ORDET


Jag vill önska Glad Påsk till alla deltagare, kollegor och övriga som följer oss.


Eftersom vi håller på med folkbildning kan det väl vara på plats att fundera på vad det är vi egentligen firar. Vad de flesta känner till är väl att påsken är den största högtiden inom kristendomen. Den firas till minne av Jesu död och uppståndelse. För de som är kristna innebär det att Jesus dog för människornas synder och har gett människan hopp om förlåtelse och ett evigt liv. Den kristna påsken ligger ju också nära den judiska påsken, som firades till minne av uttåget ur Egypten. Jesu sista dagar i Jerusalem sammanfaller ju också med denna judiska högtid. Islam har ingen direkt motsvarighet till den kristna påsken och den judiska pesach, som den heter, men det finns vissa likheter mellan fasteperioden som föregår påsk och ramadan som ju är en fasteperiod som avslutas med en sammankomst eller fest.


I Sverige, som är ett av de minst religiösa länderna i världen, firar nog många påsk utan att grubbla över dess religiösa innebörd. I Sverige firades under samma årstid vårblot långt innan kristendomen kom, och för många är nog påsken ett slags vårblot fortfarande.


Traditionen att måla och äta massor av ägg under påsken t.ex. går tillbaka till förkristna traditioner. Ägg är en gammal symbol för livets återfödelse under våren, men fick nog ett uppsving på grund av det religiösa påbudet att fasta 40 dagar innan påsken, då man samlade på sig enorma mängder ägg på gårdarna.


Påskharen är en annan påsktradition utan direkt religiös anknytning. Haren förknippas med vårens ankomst och jordens fruktbarhet. Det är harens enorma fortplantningsförmåga som gör den till en symbol för överflöd och fruktsamhet. Eftersom både haren och äggen har blivit symboler för vårens fruktbarhet har de efter hand kommit att kopplas ihop. Ganska länge trodde små barn att haren, eller påskharen som den brukar kallas, värpte ägg. En teori om påskharens ursprung är att den har kopplats samman med häxornas mjölkhare. Häxorna använde olika väsen, bl.a. harar, för att stjäla mjölk från gårdarna. Fördelen var att den var så snabb att husfolket inte hann se den. Mjölkharen, eller bjäran som den hette, omtalas i häxprocessernas protokoll så sent som under 1600-talet. I tysk och nordisk tradition har man låtit påskharen placera ut påskägg fyllda med godis till barn som har varit snälla, och som barnen får leta efter.


En annan hednisk tradition som fortfarande lever kvar i Sverige och Finland är att barn klär ut sig till påskkärringar och knackar på hos grannar för att be om godis – en tradition som påminner om Halloween. Påskkärringen är enligt gammal svensk folktro en häxa som flyger på kvast till Blåkulla på skärtorsdagen för att sedan återvända på påskdagen. Ordet Blåkulla kommer troligen från det tyska Blocksberg, som enligt legenden var djävulens hemvist. Häxan brukade också röva med sig små barn till Blåkulla, som skulle värvas till Satans tjänst. I svenska häxprocesser kunde kvinnor som anklagades för att vara häxor också åtalas för barnarov och så sent som under mitten av 1800-talet finns det dokumenterat att mer än 80 personer från Mockfjärd med omnejd har vittnat om de hade varit på Blåkulla.


Vår tradition att ta in påskris och pynta det har en smärtsam historia. Förr i tiden rispiskade man varandra på långfredagen i stora delar av Sverige, för att påminna om Jesu lidande på korset. Risningen skedde ofta på morgonen eller natten, och den som gick upp först kunde piska dem som låg kvar i sängen. Även under fastan slog man varandra med ris för ”bot och bättring”, och troligen är det ungefär vid samma tid som seden att pynta riset med fjädrar kommer. Så tidigt på året hade blommor inte hunnit slå ut, och det pyntade riset gav hemmet lite skönhet och prakt.


Slutligen kan vi fundera lite på varför påsken kallas Easter i engelskspråkiga länder och Ostern i Tyskland. Ēostre eller Ostara skall enligt vissa källor ha varit en förkristen fruktbarhetsgudinna som firades under vårmånaden april – april hade namnet "Eosturmonath" i Northumberland under 600-talet e.kr. Men så mycket mer vet man inte om denna fruktbarhetgudinna och varför hon har gett namn åt påsken i den anglosaxiska världen och i Tyskland


Våra helgtraditioner är som synes ett hopkok av folktro, historiska och religiösa traditioner och det kan vara svårt att veta vad som är vad. Men oavsett om man firar påsk eller inte, oavsett varför man firar påsk och oavsett vad man tror på eller inte, så lever traditionen med påsklov kvar. I vilket fall blir påsklovet en tid för återhämtning och att i bästa fall njuta av våren och ljuset.


Och jag vill med denna lilla överblick önska alla våra deltagare och lärare en riktigt skön påsk.


TIDIGARE INLÄGG PÅ REKTORSBLOGGEN


Mars 2021


Februari 2021


14 januari 2021


18 december 2020

FREDAGSSEMINARIUM

19/4 kl  13-15:30 via Zoom

Postepisk dramaturgi - något för idag?


Föreläsare Claes Peter Hellwig, professor i teaterns kreativa processer, beskriver temat närmare:


"Från klassisk dramaturgi till postepisk. En snabb genomgång av dramats grundformer och en genomgång av ett begrepp som jag kallar postepisk scenkonst. Postepisk scenkonst är en intressant utveckling av arvet efter den politiska teatern med Brecht, Boal med flera. Vi ska gemensamt försöka ringa in det här och se vad det ger oss idag."


Föranmälan:

info@kulturreservatetsfhs.se

Zoom-länk skickas ut via mail fredag förmiddag.

26/3 kl  10-12 via Zoom

Insatt eller utsatt i Bergslagen


Michael Gustavsson, Rektor vid Kulturreservatets Folkhögskola, presenterar forskningsprojektet Insatt eller utsatt i Bergslagen.


Seminariet är ett samarrangemang mellan Kulturreservatets folkhögskola och det av Vetenskapsrådet finansierade projektet ”Insatt eller utsatt i Bergslagen? Platsen som kunskapsvillkor”, Engaging Vulnerability, Institutionen för Kulturantropologi och Etnologi, Uppsala universitet.


19/3 kl  13-15:30 via Zoom

Att söka och skriva manus utifrån ett tema, del 2


Teaterpedagog Berit Engman berättar om hur hennes pjäser kom till.

12/3 kl  13-15:30 via Zoom

Dramats historia och funktion, del 2


Michael Gustavsson, professor i litteraturvetenskap och rektor för Kulturreservatets folkhögskola håller en föreläsning om dramats historia och dess betydelse för nutiden.


19/2 kl 13-15 via Zoom

Plats utan press – om lokaltidningens funktioner


Fil.dr Mats Hyvönen

diskuterar lokalpressens funktion - idag och i framtiden. 


5/2 kl  13-15 via Zoom

Dramats historia och funktion, del 1


Michael Gustavsson, professor i litteraturvetenskap och rektor för Kulturreservatets folkhögskola håller en föreläsning om dramats historia och dess betydelse för nutiden.


22/1 kl  13-15 via Zoom

Att söka och skriva manus utifrån ett tema, del 1


Teaterpedagog Berit Engman berättar om hur hennes pjäser kom till.


13/11 kl 10-12 i Skräppbo Skola, Riddarhyttan

OBS FRAMFLYTTAT

Plats utan press – om lokaltidningens funktioner

Fil.dr Mats Hyvönen

diskuterar lokalpressens funktion - idag och i framtiden. 


6/11 kl 13-15 i Skräppbo Skola, Riddarhyttan

Folkbildning – kontrollerad och svältfödd.

Fil.dr Elinor Hållén

granskar aktuella politiska förslag och beslut som rör folkhögskolornas verksamhet.


2/10 kl 13-15 i Skräppbo Skola, Riddarhyttan

Bruksandan - hinder eller möjlighet? En historisk betraktelse över Bergslagens utvecklingskraft.

Professor Emeritus Maths Isacson håller en föreläsning kring bilden av Bergslagen. 


25/9 kl 11-13 i Skräppbo Skola, Riddarhyttan

Heligt liv, heligt rum - eller du store tid.

Religionsvetare Gösta Sjöholm

ger oss en föreläsning om

livet, varat, fenomen i nutid,

dåtid och framtid.


11/9 kl 10-12 i Skräppbo Skola, Riddarhyttan

Vad vill vi? Vad kan vi? En skola för vår tid.

Michael Gustavsson, rektor vid Kulturreservatets folkhögskola, talar om konsten att bygga en skola och behovet av konst och bildning i vår tid.


Vill du utveckla dig själv och dina kreativa talanger?

Vill du utbilda dig för högre studier?

På Kulturreservatets folkhögskola kan du göra bådadera


Vill du förena dina studier med en stimulerande miljö och intressanta människor

kan du anmäla dig till Kulturreservatets folkhögskola!


En skola i Bergslagens hjärtland som du är med och skapar.

Ett stort hus med högt i tak i en skog vid en sjö.

Lokaler där du kan läsa, samtala, skriva, spela musik och teater. 

En plats med en lång historia och ett levande nu.

En framtid som du är med och skapar.